Det här firandet kallar vi Chag ha-Pesach, vilket betyder tacksamhetens firande eftersom Gud tog våra förfäder från Egypten och befriade dom från slaveri.

Firandet kallas också Chag ha-Matzot, dvs dom osyrade bröden, eftersom när våra förfäder lämnade Egypten så åt bakade och åt dom bröd som gjort på osyrad deg. M 2:12

Toran befaller oss att fira Påsk i 7 dagar, från den 15^e till den 22^e under den första månaden.

Under den första och sjunde dagen är det nödvändigt för varje man att deltaga i regelbunden bön.

Allt arbete är förbjudet med undantag för maten under firandena.

Det är ett påbud att äta osyrat bröd under hela firandet.

Före man kommer till firandet är det påbudet att ta bort all syrad chametz från våra hem, och låta bli att ära bröd från osyrad deg eller annat syrat från den 15^e till den 22^e den första månaden.

Dom  16^e, 17^e, 18^e, 19^e och 20^de dagarna kallar vi Chol ha-moed dvs småfiranden, under dessa dagar är det (dock inte vid Shabbat) för det är nödvändigt att utföra nödvändigt arbete.

Den sjunde dagen av firandet kallas för Shevii Atzeret, dvs att på den sjunde dagen utöra den sista bönen.

Vi börjar att fira den 14^e första dagen i månaden vid kvällen för bön i kenasa.

Efter återvändandet från kenasan aläser varje familj påskhaggadhan, berättelsen om meningen med med påsken.

Vid måltider serverar vi osyrat bröd, rostat lamm och andra bittra gränskaper (som symbol för det bittra livet i Egypten).

Det osyrade brödet bakas vid kvällen för påsken av varje enskild (om nödvändigt kan man också boka vid Chol ha-maed).

Från den förste söndagen av påsk, börjar vi räkna Sefira - 50 dagar.
Efter 50 dagar firar vi högtiden Shavuot.